När man pratar om pengar kommer man ofta i kontakt med fenomen som är mer eller mindre svåra att begripa sig på. Som kredit, till exempel. De flesta har säkert ett hum om vad det handlar om, men har du koll på att krediter kan komma i form av mer än ett kreditkort? Och vet du hur krediten uppkom?
Bankvärlden kryllar av ord, uttryck och företeelser som kan vara svåra att förstå. I tidigare inlägg har vi till exempel berört svåra ord om lån och krångliga ord om sparande. Den här gången ska vi reda ut begreppen kring en ekonomisk företeelse som många är lite skeptiskt inställda till – nämligen krediten.
Ordet kredit kommer från latinets credere som betyder förtroende. En kredit innebär lite förenklat att man överlåter förfoganderätten av en viss summa till någon som man tycker sig kunna lita på.
Den första formen av krediter uppkom redan under 1600- och 1700-talen då krögare på värdshus ibland hade en svart tavla på väggen där de med hjälp av en vit krita skrev upp hur mycket respektive gäst hade ätit och druckit. När kvällen var över och man hade betalat ströks namnet och notan från tavlan.
Om man däremot inte kunde betala så fick notan stå kvar på tavlan tills man kom tillbaka för att betala nästa gång. Och så uppstod den första formen av krediter. Det är också härifrån de båda uttrycken ”ta det på krita” – utnyttja sin kredit – och ”när det kommer till kritan”, d.v.s. när det är dags att betala, kommer.
Idag är krediter avsevärt mer reglerade än en nota på en tavla, men principen är fortfarande densamma. En kredit kan till exempel komma i form av ett lån, ett avbetalningsköp, ett kreditkort eller i formen av ett ”köp nu, betala senare-erbjudande”.
I samtliga fall finns en kreditgivare – till exempel en bank, en kortutgivare eller en butikskedja – och en kredittagare, det vill säga den person som anförtros med krediten eftersom hen anses ha förmåga att betala tillbaka.
För att avgöra hur mycket du som potentiell kredittagare ska få låna brukar man göra en kreditupplysning där man kontrollerar att du uppfyller vissa kreditkrav. Det kan röra sig om att du har en fast inkomst, att du inte har för stora skulder sedan tidigare och liknande. Utifrån kreditupplysningen kan kreditgivaren avgöra om du anses kreditvärdig samt hur stor din kredit i så fall kan tänkas bli.
Oavsett ur kreditvärdig du är innebär det en viss risk för kreditgivaren att låna ut pengar eller överlåta en kredit till dig eftersom hen aldrig kan vara 100 % säker på att du kommer att betala tillbaka. Därför brukar en kredit beläggas med en viss procentuell ränta, som en betalning för att utlånaren litar på dig. Vid större summor – till exempel ett bolån – är räntan låg, medan den blir lite högre när det rör sig om mindre summor, som när du skaffar ett kreditkort eller betalar genom en avbetalningsplan.
Räntan kan börja gälla från första dagen krediten utnyttjas, men den kan också vara förskjuten, vilket till exempel är fallet med Collectors kreditkort. Då har du upp till 56 dagars räntefri kredit, vilket innebär att du har nästan två månader på dig att betala tillbaka hela den summa du handlat för innan du måste betala ränta.
Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att en kredit är ett slags ekonomiskt förtroende som, när det används ansvarsfullt, ger kredittagaren ett extra ekonomiskt utrymme att genomföra såväl små som stora affärer. Kanske kan det vara något för dig också?
Jag vill ansöka om ett kreditkort