När man pratar om pengar kommer man ofta i kontakt med fenomen som är mer eller mindre svåra att begripa sig på. Som kredit, till exempel. De flesta har säkert ett hum om vad det handlar om, men har du koll på att krediter kan komma i form av mer än ett kreditkort? Och vet du hur krediten uppkom?
Bankvärlden kryllar av ord, uttryck och företeelser som kan vara svåra att förstå. I tidigare inlägg har vi till exempel berört svåra ord om lån och krångliga ord om sparande. Den här gången ska vi reda ut begreppen kring en ekonomisk företeelse som många är lite skeptiskt inställda till – nämligen krediten.
Ordet kredit kommer från latinets credere som betyder förtroende. Kredit är en ekonomisk överenskommelse där en långivare låter en person eller ett företag låna pengar eller köpa varor och tjänster på avbetalning, med löftet att betala tillbaka senare. Krediten kan komma i form av lån, kreditkort eller avbetalningsköp och inkluderar ofta ränta som kostnad för lånet.
Den första formen av krediter uppkom redan under 1600- och 1700-talen då krögare på värdshus ibland hade en svart tavla på väggen där de med hjälp av en vit krita skrev upp hur mycket respektive gäst hade ätit och druckit. När kvällen var över och man hade betalat ströks namnet och notan från tavlan.
Om man däremot inte kunde betala så fick notan stå kvar på tavlan tills man kom tillbaka för att betala nästa gång. Och så uppstod den första formen av krediter. Det är också härifrån de båda uttrycken ”ta det på krita” – utnyttja sin kredit – och ”när det kommer till kritan”, d.v.s. när det är dags att betala, kommer.
Det finns olika typer av krediter, varav några av de vanligaste är:
Idag är krediter avsevärt mer reglerade än en nota på en tavla, men principen är fortfarande densamma. En kredit kan till exempel komma i form av ett lån, ett avbetalningsköp, ett kreditkort eller i formen av ett ”köp nu, betala senare-erbjudande”.
I samtliga fall finns en kreditgivare – till exempel en bank, en kortutgivare eller en butikskedja – och en kredittagare, det vill säga den person som anförtros med krediten eftersom hen anses ha förmåga att betala tillbaka.
För att avgöra hur mycket du som potentiell kredittagare ska få låna brukar man göra en kreditupplysning där man kontrollerar att du uppfyller vissa kreditkrav. Det kan röra sig om att du har en fast inkomst, att du inte har för stora skulder sedan tidigare och liknande. Utifrån kreditupplysningen kan kreditgivaren avgöra om du anses kreditvärdig samt hur stor din kredit i så fall kan tänkas bli.
Oavsett ur kreditvärdig du är innebär det en viss risk för kreditgivaren att låna ut pengar eller överlåta en kredit till dig eftersom hen aldrig kan vara 100 % säker på att du kommer att betala tillbaka. Därför brukar en kredit beläggas med en viss procentuell ränta, som en betalning för att utlånaren litar på dig. Vid större summor – till exempel ett bolån – är räntan låg, medan den blir lite högre när det rör sig om mindre summor, som när du skaffar ett kreditkort eller betalar genom en avbetalningsplan.
Räntan kan börja gälla från första dagen krediten utnyttjas, men den kan också vara förskjuten, vilket till exempel är fallet med Collectors kreditkort. Då har du upp till 56 dagars räntefri kredit, vilket innebär att du har nästan två månader på dig att betala tillbaka hela den summa du handlat för innan du måste betala ränta.
Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att en kredit är ett slags ekonomiskt förtroende som, när det används ansvarsfullt, ger kredittagaren ett extra ekonomiskt utrymme att genomföra såväl små som stora affärer.
Vad är skillnaden mellan kredit och lån?
Ett lån innebär att en viss summa pengar ges direkt till låntagaren, som sedan betalar tillbaka detta belopp med ränta över en viss tid. Kredit, å andra sidan, fungerar mer som ett ekonomiskt utrymme – du får tillgång till pengar upp till en viss gräns och betalar bara ränta på den del av krediten du faktiskt använder.
Vad är en kreditupplysning och varför görs den?
En kreditupplysning är en kontroll av din ekonomiska situation som kreditgivaren använder för att bedöma din kreditvärdighet. Den ger information om din inkomst, eventuella skulder och betalningshistorik, och är ett sätt för långivaren att avgöra risken med att bevilja dig en kredit.
Vad innebär räntefri kredit?
Räntefri kredit innebär att du kan använda krediten utan att betala någon ränta under en bestämd period. Många kreditkort erbjuder räntefri period, vanligtvis mellan 30 och 60 dagar. Om du betalar tillbaka beloppet inom denna tid slipper du räntekostnader. Om du inte betalar hela beloppet, börjar ränta tas ut på resterande saldo efter den räntefria perioden.
Med Collectors kreditkort Easyliving får du upp till 56 dagars räntefri kredit.
Vad påverkar min kreditvärdighet?
Kreditvärdigheten påverkas av faktorer som inkomst, skuldsättning, betalningshistorik och kreditutnyttjande. Att ha för många krediter eller sena betalningar kan sänka din kreditvärdighet. En god kreditvärdighet ökar chansen att bli beviljad lån och krediter med bättre villkor.
Läs mer om hur du kan förbättra din kreditvärdighet
Kan jag ha flera krediter samtidigt?
Ja, du kan ha flera krediter samtidigt, som kreditkort, avbetalningsköp och lån. Men det är viktigt att tänka på att varje kredit påverkar din totala skuldbörda och din kreditvärdighet, så det är klokt att inte ta fler krediter än vad du kan hantera ekonomiskt.
Att ha flera lån och krediter utspridda är inte bara svårt att hantera, utan kan ofta även innebära höga räntor. Om du i stället samlar dina lån kan du få bättre villkor och ränta - och därmed minska din totalkostnad. Samtidigt som du höjer din kreditvärdighet!
Läs mer om att samla lån och krediter
Vad händer om jag inte kan betala tillbaka en kredit?
Om du missar betalningar kan det leda till extra avgifter och påminnelseavgifter. Vid upprepade misslyckanden kan kreditgivaren skicka ärendet vidare till inkasso, vilket kan påverka din kreditvärdighet negativt. I vissa fall kan det också leda till betalningsanmärkningar, som kan göra det svårare att få krediter i framtiden.