Ja, hur ska man egentligen tänka? Lönen trillar in på lönekontot, och räkningar, mat och andra nödvändiga utgifter betalas. Men det som blir över blir för många kvar på samma konto, månad efter månad. Det kan förstås vara smidigt att ha pengarna nära till hands. Men på ett vanligt konto växer de inte, och risken är snarare att de spenderas i onödan. Så hur ska man egentligen tänka? Det går vi igenom nu.
Lönekontot är till för vardagens ekonomi. Här kommer lönen in, och härifrån betalar du boende, mat, abonnemang, räkningar och andra löpande utgifter. Sparpengarna fyller däremot en annan funktion. De kan vara en trygghetsbuffert för oväntade utgifter, pengar till nästa semester eller ett mer långsiktigt sparande.
Genom att hålla dem åtskilda från vardagsekonomin minskar risken att de försvinner in i den vanliga konsumtionen. Ett enkelt sätt att komma i gång är att föra över en bestämd summa till sparkontot direkt när lönen kommer. Då blir sparandet en naturlig del av ekonomin, i stället för något som bara blir av om det finns pengar kvar i slutet av månaden.
Om pengarna ändå ska ligga på ett konto kan de lika gärna växa under tiden. På ett sparkonto får du ränta på det belopp du har sparat. Hur mycket det blir beror bland annat på räntesatsen, hur mycket pengar du sätter in och hur länge de står kvar på kontot.
Räntan kan verka liten från månad till månad, men över tid gör den skillnad. Dessutom kan du få ränta även på den ränta som redan har tjänats in. Det kallas ränta på ränta och gör att sparandet kan växa snabbare ju längre du låter pengarna stå kvar.
Det är därför värt att jämföra olika sparkonton. Titta inte bara på räntan, utan också på om pengarna är fria att ta ut, om kontot har några avgifter och vilka villkor som gäller. På så sätt kan du hitta ett konto som passar både ditt sparmål och din ekonomi.
Bilen behöver repareras, kylskåpet går sönder eller tandläkarbesöket blir dyrare än väntat. Vissa utgifter går inte att planera, men en buffert gör dem lättare att hantera utan att hela ekonomin påverkas. Hur stor buffert du behöver beror på din situation och dina utgifter. Det viktigaste är att börja.
Alla sparpengar behöver inte vara lika lättillgängliga. En buffert har oftast en kortare sparhorisont då de kan behöva användas när som helst. Därför bör de vara på ett sparkonto med rörlig ränta där du kan sätta in och ta ut pengar när du vill. Sparkonton med fast ränta (som oftast är något högre än rörliga sparkonton) passar bäst för en längre tidshorisont.
Det är aldrig för sent att börja spara pengar – till stort, som litet. Vi erbjuder sparkonton med konkurrenskraftig ränta och låg risk. Öppna ett sparkonto idag och låt dina pengar göra jobbet.
Den här artikeln är granskad av Klara Bensgård Hilling Produktchef för sparkonton på Collector.