Företagarnas chefsekonom om krisen och stödpaketen

Här är regeringens ekonomiska stödåtgärder

Daniel Wiberg är chefsekonom på Företagarna, som företräder runt 60 000 svenska företag. Vi fick chansen att ställa frågor till Daniel om coronakrisen, regeringens stödpaket och vad de olika åtgärderna innebär för företagare.

1990-1994. 2008-2009. Vi har tagit oss igenom finansiella kriser förut. Men den här krisen skiljer sig från de tidigare, eftersom den från början inte är en finansiell kris. Boven i dramat är det virus som spridit sig från Wuhan i Kina. För att stoppa spridningen av viruset, har stater världen över infört olika politiska restriktioner. De har i sin tur fått ekonomin i stora delar av världen att helt stanna av, med förödande konsekvenser för samhällen, företag och människor.

Hur ska man som företagare agera när allt är osäkert? Vilka stöd har regeringen sjösatt och hur ska man förhålla sig till dem? Och kanske framförallt, när vänder det? De här frågorna fick vi chansen att ställa till Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna och tidigare forskare i nationalekonomi.

– Mitt jobb som chefsekonom på Företagarna handlar om att beskriva hur svensk ekonomi ser ut och hur den utvecklas. Vår organisation ägs av medlemmarna och vi företräder ungefär 60 000 svenska små- och medelstora företag. De är enormt viktiga för samhället, de har stått för fyra av fem nya jobb i Sverige under de senaste decennierna.

Vi vill göra det enklare att driva företag i Sverige. Det gör vi bland annat genom kontakt med myndigheter och politiker, med syftet att belysa vilken enorm kraft det finns i privat företagande.


Har vi nått botten på pandemin nu?

– Min optimistiska syn är att vi just nu är i krisens mest akuta fas i Sverige. Det förutsätter att vi inte ser en ny, kraftig smittspridning till hösten. Även globalt syns tecken på att man börjar få bukt med smittspridningen. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att konsekvenserna av de politiska åtgärderna man infört kommer släpande. De kommer vi få dras med i alla fall året ut.

Jobbar du hemifrån? Hur har det fungerat?

– Jag försöker i den mån det går och tycker att det har fungerat relativt bra. Det jag tror gör det svårt för människor att jobba på distans, är att man saknar sina kollegor och samvaron som finns på en arbetsplats. Dessutom kan det vara svårt att skapa samma arbetsro hemma som på jobbet.

Samtidigt finns det många lösningar för distansarbete och jag upplever att de fungerar väldigt bra. Jag tror också att krisen snabbar på omställningen till mer distansarbete, något jag tror vi kommer hålla kvar vid även när den mest akuta fasen lagt sig.

Pandemin smög sig på oss och ökade sedan snabbt hastigheten. Vad var det som hände ur ett ekonomiskt perspektiv?

– Det har gått väldigt snabbt från att smittan nådde Europa via framförallt Italien. Från mars månad börjar viruset sprida sig i Sverige och i mitten på mars agerade regeringen med en rad åtgärder för att begränsa smittspridningen. Åtgärderna har lett till allvarliga konsekvenser för en rad verksamheter och påverkar hela samhället.

För att hantera de här konsekvenserna, har regeringen lanserat fem krispaket och ett sjätte är på väg. Ur ett ekonomiskt perspektiv har förloppet varit extremt snabbt. I Wuhan, där viruset först upptäcktes runt årsskiftet, stängde man ner hela samhället. Nu öppnar man upp det igen, vilket talar för ett relativt begränsat tidsperspektiv på krisens mest akuta fas. Men återigen, det bygger på att smittspridningen inte kommer tillbaka med ny kraft.

Vad kan vi vänta oss för återgång i ekonomin när det vänder? Snabb, långsam?

– Ett optimistiskt scenario innebär en återhämtning redan under hösten. Men helåret 2020 kommer sluta med en minskning av BNP och det är först under 2021 som vi i det här scenariot kan hoppas på tillväxt. Det här är vad de flesta prognosmakare tror på i dagsläget.

Det är också viktigt att komma ihåg att vi ännu inte sett alla konsekvenser av krisen. Arbetslösheten kommer fortsätta öka fram till sommaren, eftersom effekterna av krisen släpar efter.

 

Vad vill du säga till oroliga och utsatta företagare, hur ska man tänka nu? Hur ska man agera?

– Det viktigaste rådet är att se över kassaflöden, alltså kostnader och intäkter samt vilka risker som är förknippade med dem. Sedan tror jag att kommunikation är A och O. Det gäller i alla led, med leverantörer, kunder och partners. Eftersom i stort sett alla påverkas, är förståelsen stor och man vill hjälpas åt för att ta sig igenom detta. Det gäller även anställda, involvera dem och försök hitta lösningar tillsammans.

Här vill jag också belysa de små och medelstora företagen, som vill hjälpa till för att stötta samhället. Det är många av våra medlemmar som hör av sig till oss och frågar vad de kan göra för att bidra. Det finns också flera exempel på företag som t ex ställer om och gör ansiktsmasker för att de vill och kan hjälpa till.


Det talas om rekord i både konkurser och arbetslöshet, hur allvarligt är det här? Kan det gå lika fort åt andra hållet?

– Det är en mycket dramatisk ökning av både konkurser och människor som förlorar sina jobb. Särskilt konsumentnära verksamheter är mycket påverkade och de behöver stöd. Många utnyttjar också korttidspermitteringar, men vi anser att det behövs mer stöd. Vi försöker bland annat få regeringen att införa kostnadsstöd för de hårdast drabbade verksamheterna. Det innebär att om man kan visa att omsättningen sjunkit under 40 % av den normala, då går staten in och stöttar.

Vad gäller jobben så kommer det ta tid att få ner arbetslösheten. Sverige hade en relativt hög arbetslöshet på runt sju procent före krisen. Prognoserna just nu säger att vi kommer ha en arbetslöshet på 10-14 % till sommaren. Redan före krisen hade vi dessutom en stor grupp människor som stod långt ifrån arbetsmarknaden. Att skapa jobb åt dem kommer vara mycket svårare nu. Dessutom kommer många jobb inte komma tillbaka, eftersom man under krisen märker att man kan göra saker på andra sätt än tidigare.

Varför gör regeringen de här stödinsatserna? Det innebär enorma kostnader för samhället, är det verkligen rimligt?

– Det hade varit betydligt dyrare att inte stötta samhället och företagen. Då hade fler företag gått i konkurs med förlorade skatteintäkter som följd. Arbetslösheten hade också varit mycket högre än vad den nu väntas bli, vilket medför stora kostnader för staten genom ekonomiskt stöd till de här människorna.

Målet är att få så många företag som möjligt att klara krisen, eftersom vi då begränsar de ekonomiska konsekvenserna av den på lång sikt.

Vilka företag är åtgärderna ämnade för?

– De första stödåtgärderna var riktade mot traditionella, större industriföretag. Men det är de mindre företagen som drabbats hårdast. Till en början omfattades t ex varken ägare eller familjemedlemmar till ägare av korttidspermittering, men det har man justerat nu. Det här var vi snabba med att påpeka och regeringen lyssnade på oss.

Nu har vi flera stöd riktade mot mindre företag och egenföretagare, vilket också ger dem möjlighet att ta sig igenom krisen. Skulle de inte göra det blir det väldigt dyrt på sikt. Jag tror att regeringen nu i och med detta har förstått hur viktiga småföretagarna är för det svenska samhället och ekonomin.

Vad har regeringen gjort hittills?

– Man har lanserat fem krispaket och det kommer ett sjätte. Dessutom har myndigheter som Skatteverket, Tillväxtverket och Bolagsverket fått i uppdrag att utveckla olika stöd och genomföra åtgärder. Jag tror att vi kommer få se ytterligare krisåtgärder och jag hoppas få se fler som är riktade mot de allra minsta företagen. Det är där vi ser att behovet är störst nu.

Vad tycker du om de här åtgärderna?

– Jag tycker att regeringen har infört många bra åtgärder, men att de är lite otydliga och krångliga. Det gör det svårt för företag att förstå vad de innebär och hur man ska förhålla sig till dem. Man har samtidigt återkommit med förtydliganden och tillägg, vilket tyder på att man lyssnar in synpunkter och kritik.

Saknar du några konkreta åtgärder?

– Ja, ett kostnadsstöd för företag. Det bör riktas till företag som kan påvisa att man hade en sund verksamhet före krisen, men att omsättningen nu minskat kraftigt, t ex under 40 % av vad den var tidigare. Då bör man kunna få kostnadsersättning. Det skapar en stor flexibilitet för de här företagen, som kan använda stödet till t ex den egna lönen, att betala hyreskostnader eller leasingavgifter för verktyg eller maskiner som är kritiska för verksamheten. Det är ofta mindre företag som drabbas hårdast och de behöver den här typen av flexibla stöd.

Jag tycker också att staten ska ta sjuklönekostnader från den 13 mars, eftersom man då hemförlovade en stor del av Sveriges arbetstagare, utan möjlighet för arbetsgivaren att kontrollera det.

Här är regeringens ekonomiska stödåtgärder:

Vilka företag riktar sig detta till?

Sällanköpshandel som butiker, hotell och restaurang och konsumentnära tjänster som t ex tandläkare och friskvård. De här verksamheterna står i stort sett still i dag och är i akut behov av stöd, eftersom de har fasta kostnader.

Hur fungerar det?

Man söker en tillfällig hyresrabatt av sin hyresvärd. Sedan ansöker hyresvärden om att få 50 % av hyresrabatten täckt av staten.

Under vilken period gäller det?

Från första april till 30 juni, men hyresvärden söker stödet retroaktiv från första juli.

Vad behöver du göra själv?

Komma överens med din hyresvärd om en tillfällig hyresrabatt.

Vilka företag riktar sig detta till?

Det här stödet riktar sig till alla företag, även enskild firma. Sänkningen av avgifterna gäller upp till 30 anställda, eftersom man anser att företag med fler anställda har större möjligheter att hantera krisen.

Hur fungerar det?

Man kryssar i en ruta i sin arbetsgivardeklaration.

När införs det?

Började gälla den 6 april.

Vad behöver du göra själv?

Du begär nedsatt arbetsgivaravgift hos Skatteverket, genom att kryssa i ruta 062 på individuppgiften Reducerad avgift för anställd. Du beräknar själv den nya arbetsgivaravgiften och rapporterar den i arbetsgivardeklarationen.

Vilka företag riktar sig detta till?

Enskilda näringsidkare och fysiska delägare i svenska Handelsbolag.

Hur fungerar det?

Man får sätta av 100 % av vinsten för 2019 i en periodiseringsfond upp till en miljon. Det innebär att inkomstskatten och egenavgifterna minskar och möjlighet till skatteåterbäring ökar.

När införs det?

Detta kan man ändra i sin deklaration fram till 4 maj.

Vad behöver du göra själv?

Det kan vara bra att tänka på att den pensionsgrundande inkomsten (PGI) förändras när man ändrar sitt resultat.

Vilka företag riktar sig detta till?

Alla företag och ekonomiska föreningar kan få anstånd med skatteinbetalning. De här möjligheterna har funnits tidigare, men då har man varit mycket restriktiv med vilka som får anstånd. Nu får i stort sett alla anstånd om man söker det.

Hur fungerar det?

Man kan skjuta upp skatteinbetalningen upp till ett år från beslutsdatumet. Skatter som omfattas är moms, arbetsgivaravgifter, egenavgifter och preliminärskatt. Man har också beslutat att sänka räntan för anståndet från sex procent till tre procent.

När införs det?

Anståndet infördes den 30 mars 2020.

Vad behöver du göra själv?

Det här söker man via ett särskilt formulär på Skatteverkets hemsida. Det är också Skatteverket du ställer frågor till för att säkerställa att det blir rätt.

Vilka företag riktar sig detta till?

Detta riktar sig till alla företag, även de som inte har kollektivavtal (till skillnad från motsvarande system under finanskrisen 2008-2009).

Hur fungerar det?

Man ansöker via Tillväxtverkets webbsida. Det bygger på att man har ett avtal med sina anställda om arbetstidsförkortning. Man kan ansöka om nedsatt arbetstid med 20 %, 40 %, 60 % eller 80 %.

När införs det?

Systemet trädde i kraft den 7 april, men stöd kan ges retroaktivt från 16 mars. Regeringen kompletterade systemet med möjlighet att ansöka om sänkt arbetstid med 80 % den 14 april.

Vad behöver du göra själv?

Du behöver ansöka om korttidspermittering på Tillväxtverkets hemsida.

Vilka företag riktar sig detta till?

Alla företag.

Hur fungerar det?

Staten garanterar upp till 70 % av lån som bankerna ger till företag. Det innebär att bankens risk faller dramatiskt och bara uppgår till 30 % av den eventuella kreditförlusten.

När införs det?

Lånegarantin började gälla den 3 april.

Vad behöver du göra själv?

Kontakta din bank och be om ett lån. Sedan är det upp till banken att besluta om att bevilja lånet precis som med ett vanligt lån.

Vilka företag riktar sig detta till?

Alla företag.

Hur fungerar det?

Staten tar över kostnaden för de anställdas sjuklöner från och med april 2020. Även egenföretagare omfattas och ersätts genom en schabloniserad sjukpenning för dag 1-14.

När införs det?

Stödet går att söka retroaktivt från 1 april.

Vad behöver du göra själv?

Du betalar ut sjuklön och fyller sjuklönekostnaden i arbetsgivardeklarationen som vanligt. Skatteverket betalar sedan ut ersättningen till ditt Skattekonto.

Vilka företag riktar sig detta till?

Alla företag som haft en omsättning på minst 250 000 kronor under det senaste räkenskapsåret och ett omsättningstapp på minst 30 procent under mars och april 2020 jämfört med samma månader under föregående år.

Hur fungerar det?

Storleken på stödet kommer bero på hur stort bortfall av omsättningen ett företag har haft och varierar mellan 22,5 och 75 procent av företagets fasta kostnader exklusive lönekostnader för mars och april 2020. Maxbeloppet föreslås vara 150 miljoner kronor per företag.

När införs det?

Regeringen föreslår att förslaget träder i kraft den 1 juli 2020. Därefter kommer företag kunna ansöka om ersättning retroaktivt hos Skatteverket.

Vad behöver du göra själv?

Regeringen kommer att återkomma med mer information om den närmare utformningen av stödet och hur och när man kan ansöka.